Författarafton, då, nu och imorgon

Ikväll i kapellet fick vi höra om ett liv på havet och den sydöländska landsbygden under 1900-talets början, i den nya och lokalt författade och utgivna boken "Emanuel". Hur totalt har inte livsförutsättningarna ändrats på 100 år! Och det vore naivt att tro att inte städerna kommer genomgå lika stora omvälvningar under de kommande 100 åren. Vad händer när det fossilfria samhället inte är en from förhoppning utan en bister realitet? Vilka kunskaper har vi för att leva i ett sådant samhälle? Många följer sådana tankar hela vägen in i apokalyptiska (mar-)drömmar, var man och kvinna för sig själv där alla kämpar om den sista konservburken med alla till buds stående medel, eller som självförsörjande universalgenier. Jag för min del möter gärna framtiden tillsammans...