Jag har svårt att bli upprörd...

...över artikeln i lördagens Barra om Norrlidens nattöppna dagis och hur synd det är om föräldrar som måste cykla i mörkret upp till Kalmars norra (stigmatiserade) stadsdel. Tydligen det enda nattdagis som är igång under semestertiden i hela stan. Man kan ha olika åsikter om att bara ett nattdagis är öppet under några sommarmånader, det är en viktig service för de som håller igång vårt samhälle när vi andra sover, men samtidigt har vi inte obegränsade resurser i detta samhälle. Det finns andra länder och städer där allmänna dagis är en lyx man bara kan drömma om, för att inte tala om nattöppna sådana...

Men det är egentligen klagovisan om att det ligger i Norrliden som jag slår bakut mot. Det förutsätts på något sätt att sånt som är unikt ska ligga i centrum, trots att det bor en massa människor i Norrliden som får cykla, gå, bila eller bussa sig lika långt söderut för alla samhällsfunktioner som ligger i centrum, på eller i närheten av Kvarnholmen. Det bor ju ungefär lika många människor norr som söder om Ölandsleden. Kan då inte någon gång vi som bor i Norrliden få känna att vi har närmast till någonting?

PS. Hittade inte artikeln på nätet, men bifogar en Rosengårdsinspirerad händelse istället...