Jag trodde alla älskade mig..

Eller i alla fall bloggen. Kanske är det inte så? Någon hade tagit bort mina affischer på infopelaren vid Konsum, inte för att få plats med något eget vad det verkar, utan bara tagit bort. Tänker mig någon av två kategorier sabbare:
1. Vandalen med trassligt liv som avreagerar sin maktlöshet på det enda sätt han känner till, förstöra. Kanske med varianten att impa lite på polarna som hänger utanför snabbköpet. Jo, det är miljonprogramskliché, men ibland är klichéer sanna också.
2. Mannen som köper ett paket mjölk efter jobbet och upptäcker att miljonprogrammet blivit stöddigt och tror det är något, det ska vi minsann sätta stopp för! Och ner åker affischerna i närmsta papperskorg.
Spelar mindre roll, affischer ska upp igen, och efter dem själva utställningen som ska inta Torget, Norrliden, Världen, mö-hö-höö!!! (Det där sista betyder ett mullrande hotfullt Kim Jong-Il skratt innan han trycker på knappen..)

PS. Det är 21 grader i vattnet, allmänt kvällsbadande påbjudes!