Splendid!

Jo, det var faktiskt klass på julspelet måste jag säga. Roligt, vackert, rörande och rejält svängigt stundtals! Det som mest imponerar på mig är vad man skulle kunna kalla Två systrars progg- och punktradition, inte så mycket i något politiskt innehåll, men i detta att kunna lyfta fram och använda relativt vanliga människors resurser, musikalitet etcetera och sätta samman det till något mer än bara "alla-kan-tralla", faktiskt skapa något som berör människor (och Gud vill vi tro!). Det är stort, det är kyrklig kultur på allvar, det sker i Norrliden.