Hur är det med Dawit?

Tanken slog mig precis att det varit tyst om Dawit Isaak ett tag nu, väl inte för att han är fri och allt är frid och fröjd, men för att vi börjar resignera. Trots att det börjar röra sig lite hoppfullt i Mellanöstern, så kan vi konstatera: det finns fortfarande gott om diktaturens kreatur kvar i världen, men frihet och rättvisa, det är det ont om. UD har väl nog med att skära ner, men GUD kan vi ännu be till...