Gnäll

Att klaga är en kraft för förändring. Om ingen klagade skulle de lata, inkompetenta, förvirrade och illvilliga uppfylla jorden med medelmåttighet och värre. Men allt hänger på vart man riktar sitt gnäll, till bordsgrannen under kafferasten gör det inte mycket nytta eller skillnad, till den som faktiskt har ansvaret för det som brister kan det verkligen åstadkomma något.

Förra veckan hade någon klottrat ner Monika Goras “ljusklumpar” vid Norrlidstorget. Det var rätt onödigt kan man tycka, men nu stod de där nedklottrade och folk beklagade sig. Ett samtal till Gatu- och parkkontoret (tfn 45 04 50) och klottret var bortstädat till nästa dag. Tvärtemot vad som allmänt antas, så har kommunen INTE installerat avlyssningsapparatur vid fikaborden runtom i stan, och kan inte heller läsa tankar. Är något fel eller trasigt, ring och påpeka det. Gnäll, men gnäll till dem som faktiskt kan göra något åt saken.


Ljusblobbar (bild tjuvlånad Monika Gora)

PS. Efter denna första lyckade utflykt i medborgarpåverkan tänkte jag gå vidare med ett samtal till Vita Huset och påpeka att deras utrikes- och miljöpolitik representerar ett rätt så gravt och överhängande hot mot världssamfundets överlevnad, och om George W kunde vara så god att förändra den till något som inger en hopp om framtiden, tack.