Helvetesjävlaavgrundsmisär

 
“Jag vill komma hem till någon. Till någons hem. Komma hem klockan fem med mig till dig. Till en människa av kött och blod och hud och Gud och frasstekta kramar och molnmjuka mackor. Jag vill komma hem och säga hej till någon som känner mig.

Jag vill inte, nu räknar jag upp dom, komma hem till en bostadsrätt, hyresrätt, nästan rätt, hovrätt, varmrätt, tretton rätt, civilrätt, brottsrätt, säga rätt, tänka rätt, känna rätt, älska rätt, som dom som måste ha rätt om dom som inte har rätt.

Jag vill ha vänner som lyssnar och kan pyssla, om mig och om sig, som tror att det går och går, som hoppas så högt de kan nå och inte landar på min tå, som väntar sig något som inte förräntar sig och kan be och le och ser att det finns mer än lyckohetsen de driver i pressen och att en fredagsbilaga är en saga som kan bedraga om man inte är försiktig och lite listig och gömmer det man drömmer.

Jag vill inte ha vänner jag inte känner, som bara låtsas och aldrig är där när inget annat bär, med alla sina åsikter som är avsikter att rädda ansikten; kan inte säga hejdå då, fast det är det de vill eller stå helt still, fejka rörelse och skicka upp rökelse för att dölja det börjar lukta rätt illa nu.”

PS. Grafittin är plåtad på cykelvägen in till stan...