Blogga Norrliden!

Norrliden förtjänar tusentals bloggar. Detta är den allra, allra första!

fredag, oktober 24, 2008

Dawit Isaak

Mig veterligen finns det ingen koppling mellan Norrliden och Dawit Isaak, den svensk-eritreanske journalisten som suttit fängslad nere i Eritrea utan rättegång sedan 2001. Men jag fick blodad tand av att Barran strök den lilla passusen om Dawit från min insändare, vet inte varför, kanske får man inte blanda något så oseriöst som fotboll med allvarliga grejer som mänskliga rättigheter? Väldigt stelbent och omodernt tänkt av vår småländska mediadrake i så fall. Som plåster på såren ger jag länken till "Free Dawit" som är tillägnad hans fall, en skamfläck för både Eritrea och Sverige. Men som demokrati och rättssamhälle har vi faktiskt något mer att leva upp till...

onsdag, oktober 22, 2008

Depp!

En blogg finner ju efter ett tag sin samtalston, melankolisk, glättig, ytlig, djup, from eller hedonistisk, det finns alla sorter där ute. Denna bloggen har väl en gladlynt ton i allmänhet, även om det ibland allvarar till sig. Problemet blir när ens egen sinnesstämning inte ryms i bloggen, när man är deppig och rätt stum i skallen, vad ska man prata om då? Därom får man tiga, som Wittgenstein sa...

tisdag, oktober 21, 2008

Kyrkhunden

Inga direkta nyheter, helgen var lugn. Höjdpunkten var promenaden med Fanny, en pigg och glad liten tax som släpade med mig på långpromenad. Fanny är Två systrars favvotax! Annars mest hundägare ute numera, trots att det var soligt och skönt ute vid Norrlidsbastun.

måndag, oktober 13, 2008

Saliga är de konstiga

Jag skulle ha smörjt cykelkedjan och städat lägenheten i helgen, men det hanns inte med. Och det gör inget, jag hann med det som är viktigare, människor. Möten, mat, samtal - och mig själv. Jag hann prata ut med en annan människa, reda ut lite trassel tillsammans och lära varandra uppskatta det konstiga - i andra och i oss själva. Att det konstiga är en lovsång och tacksägelse till Gud just här i vårt lilla Norrliden. När man tillåter sig själv att vara den där udda freaken Gud har skapat en till, blir inte livet så mycket enklare? Visst, vi tabbar oss ibland och tror att det bara är de lyckade och normala som räknas, men handen på hjärtat, är det inte roligare med de konstiga, när man inte behöver oroa sig så över hur det ska vara och se ut? Och är inte Gud så mycket närmre och påtagligare?
Saliga är de konstiga!

PS. Johnny Cash var en både konstig och skön man. Nu på fredag efter vespern ordnar jag en filmkväll i kapellet där vi ska digga lite Gospel-Johnny. Välkommen fredag 17 oktober kl 18.30!

fredag, oktober 10, 2008

Flaggor på halv stång

Ni kanske såg att flaggorna var nere på halv stång vid kapellet? Lille Emanuel som halva stadsdelen och många till runtom vårt sköra lilla jordklot har bett för, for till sist hem till sin himmelske Fader. Vi som blir kvar undrar naturligtvis varför han inte fick vara med oss längre, vad som är tanken bakom någonting som verkar så alldeles meningslöst och smärtsamt. Och hur hans föräldrar ska klara detta? Inga svar på det i bloggen. Vi får bara försöka ta hand om de som är kvar och sörjer så gott vi kan...

måndag, oktober 06, 2008

Norrlidsbloggaren sänder in...

Denna skickade jag till Barran med anledning av en spännande match i Borås förra veckan...

Läktarkultur?
Jag åkte med till Borås och såg Kalmar FF med en hårsmån förlora chansen till fortsatt Europaspel, men det som framförallt stannade i minnet var hur totalt Feyenoord dominerade läktarmatchen trots stort numerärt underläge. Nu var det ju "bortaplan" hemma, men mina erfarenheter av Fredrikskans är inte särskilt mycket bättre. Vi supportrar behöver höja oss ett snäpp om vi ska hänga med fotbollslagets framgångar på planen!

Nu tänker jag inte bara gnälla, hejarklacken har bra drag, de verkar faktiskt ha så roligt att jag lurar på att bli medlem. Problemet är att hejandet begränsar sig till en liten del av läktarna, hela arenan måste sjuda för att det ska bli den där härliga, halvt masspsykotiska fotbollseuforin. En ny sluten arena skulle vara ett steg i rätt riktning, men jag tror ändå Kalmar behöver utveckla sin läktarkultur om vi ska hänga med i toppen. Mer folk till klacken, alltså!

/Norrlidsbloggaren


PS. För övrigt anser jag att Dawit Isaak suttit drygt 7 år för länge i ett eritreanskt fängelse...