Blogga Norrliden!

Norrliden förtjänar tusentals bloggar. Detta är den allra, allra första!

måndag, februari 28, 2011

Till förskolans lov

Jag hade idag äran att följa med min systerson till hans förskoleklass, och lärde mig förutom att skriva bokstaven U med stiligare schvung också att förskola är något väldigt fint! Så hoppas innerligt att Norrlidens nya Ögonsten blir som namnet antyder, en stolthet och skatt för stadsdelens barn och för oss alla. Läge för en av fader Bengts husvälsignelser?

onsdag, februari 23, 2011

Mer inzoomat från Växjös gator

 

Och vad är fint med detta, frågar vän av ordning? För att det väcker någon slags nyfikenhet i all sin estetiska inkorrekthet!
Posted by Picasa

Stadsbild som jag gillar det och mitt nya vardagsrum..

 
 
 
Posted by Picasa

söndag, februari 20, 2011

En besynnerligt fin dag i Norrliden

Solig vinterdag, två bara-vara gudstjänster i kapellet, fixat i ordning här hemma (bilder kommer) och lite andra goda ting - det har varit en bra Herrens dag i Norrliden. The greatest luxury is space, som vi arkitekter säger..

lördag, februari 19, 2011

Vårtecken

Inga blommor, men väl barn, hade jag idag glädjen att se på gården, ett gäng som lekte tillsammans vid sandlådan. Det är ju en sån där grej man inser man saknat först när man ser det igen efter en lång vinter, visserligen fin den också, men snön och kylan har tömt gården, de man möter har huvudet nedkrupet i jackan, som mig själv, och är snabbt på väg någon annanstans, som mig själv..

Men som sagt, en solig lördag som denna kan man börja ana våren redan innan blommorna och naturen i övrigt, tack vare några modiga och väl påpälsade små barn!

torsdag, februari 17, 2011

Hektovecka fortsätter..

Svårt att få till lite ro att skriva något, fullt upp på jobbet för närvarande, men vill ändå skicka iväg en "Godspeed" till en favvosyster i norra Kalmar, som ska på långresa. Typ en "Celtic blessing", ett bönetips de där långa sekunderna när planet lyfter och landar:

Big Sea, Little Boat
Dear God, be good to me;
The sea is so wide,
And my boat is so small.

fisherman's prayer

tisdag, februari 15, 2011

Rapport från Pildammsparken

Malmö har väldigt fina parker, all heder åt det. En vacker innerstad i övrigt också, så inga klagomål där. Men kunde de inte avhållit sig den där kopian av Monika Goras blobbskulptur från Norrlidstorget i Pildammsparken? Eller är det kopian i Norrliden? Borde inte sådana konstverk bara finnas i ett exemplar?
Nu var det en helt annan omgivning nere i Malmö, mycket mer som magiska svampar i trollskogen än som barbapappor som leker med barnen (som är mitt intryck av Norrlidensvarianten), så det är klart det är annorlunda, men något av grejen försvinner ändå när man sett något så snarlikt på en annan plats. Så håll er borta från Pildammsparken om ni gillar skulpturerna i Norrliden och vill behålla den där flyktiga känslan av exklusivitet..

lördag, februari 12, 2011

Hektohelg

Har sjukt mycket inplanerat denna helg, fina, roliga saker, men många och långa.. Så om det är tyst på bloggfronten så vet ni varför. Hoppas ni alla får en hjärtans fin alla hjärtans dag på måndag, om inte förr..

onsdag, februari 09, 2011

Sista chansen?

Fick ett av dem där irriterande kuverten från Postkodlotteriet idag, märkt "Sista chansen att dela på en miljon på fredag". Hot eller löfte? Om det för en gångs skull kunde stämma, att det verkligen var sista chansen, låt någon annan vinna den där sabla miljonen bara jag slipper de där evinnerliga utskicken!

Det som stör mig lite extra med just dessa kuvert är bilden på programledaren, jag har ett vagt minne att personen ifråga "kommit ut" som kristen, all heder åt det i sig, men är det verkligen en kristen uppgift att vara fotomodell åt ett lotteri? Det går till välgörenhet säger ni? En del kanske gör det, och när kakan som ska delas är stor blir det mycket pengar, men är det rätt för det? Eller skänker det bara legitimitet åt något som egentligen är rätt så, ja, syndigt, i brist på annat ord? Nu menar jag inte detta för att skuldbelägga alla som lämnar in en tipskupong eller köper en lott, men fenomenet spel, är det så gott egentligen, alldeles oavsett vad överskottet går till? Drömmen om en ekonomiskt självständig tillvaro utan att behöva anstränga sig, jag ser inte det som en god dröm (så länge vi är här nere på jorden i alla fall ;-). Kapitalomfördelning från många för att göra ett extremt fåtal rika, vad är rättvisan i det?

Och då blir det tid för självprövning, hur är det egentligen med våra kyrkobasarer, lottringar och chokladhjul? Först några viktiga skillnader, allt som lottas ut är skänkt, och allt som kommer in går till de som behöver det. Det är en absolut avgörande skillnad. Det finns en uppenbar glädje i kyrkobasaren, och glädje kan vara en bra sensor för vad som är gott och sunt. Så långt allt väl, men jag har ändå något som jag känner lite missmod inför, och det är själva pryleriet som finns där i vissa delar. Om vi köper in en massa småkrafs var för sig som bara är skräp och inte gör någon glad, och sen köper lotter som går till något gott, kunde vi inte bara ge pengarna direkt? Ja, det var veckans internkritik, julbasaren är fantastisk så jag vill inte förringa det arbetet, all heder till de som ställer upp, skänker, arbetar och köper!

tisdag, februari 08, 2011

Vår dagliga hunger

Måste dela med mig av en Gunnel Vallqvist-pärla jag just läste, hon har en variant på raden i Fader Vår om "vårt dagliga bröd, giv oss idag" - där vi ber om hunger istället för bröd. I vår överflödscivilisation är det en i högsta grad relevant bön..
Och hunger då efter liv, tro, glöd, kärlek, hopp, närhet, gemenskap, sanning - hunger efter Gud, kort sagt. Längtan finns ju där hos oss alla, men hur ofta dövar vi inte hungern med sånt som inte mättar?

söndag, februari 06, 2011

Det besvärliga landskapet

Läste precis klart Smålands historia vilket gav vissa tankar kring landskapsmentalitet, vad som kännetecknar Småland och smålänningen. Utan att överdriva det hela och falla in i någon slags raslära, var det ändå några kännetecken som jag tyckte var extra intressanta. Smålänningen har alltid varit något (eller mycket) - besvärlig. Framförallt för överheten, oavsett om den varit politisk, religiös eller kulturell. Smålänningen har varit konservativ gentemot påfund utifrån, förnyare och förändrare har funnit landskapet svårbruten mark. Frikyrkorna som hade ett av sina starkaste fästen i Jönköping betraktade resten av Småland som mörkt och förtappat, arbetarrörelsen hade svårt att få ett folkligt stöd i landskapet, storkommunreformen var impopulär i dessa trakter, och Gustav Vasa ska vi inte ens nämna.. Nu var de inte bara motsträviga, ibland hade omvälvningar av diverse slag sina rötter i Smålands mylla, Linnés vetenskapliga revolution, IKEA:a erövring av våra vardagsrum, etcetera.
Och avslutningsvis, Småland i singularis är naturligtvis en sentida uppfinning, här finns stora skillnader på läns- eller till och med sockennivå. Stor självständighet i förhållande till världen utanför, samtidigt som sammanhållning på den lokala nivån har varit den dygd samhället har vilat på. Detta låter kanske inte som ett framgångsrecept i vår tids modernitet, men få saker åldras lika snabbt som moderniteten, imorgon kan den vara en helt annan typ av modernitet, där Småland funkar en smula bättre än i dagens. Och i vilket fall, vore smålänningen smålänning om han brydde sig något värst om vad samtidens överheter tyckte om hans eller hennes sätt att vara?

lördag, februari 05, 2011

GDS högtalarställ färdiga!

 
 
 
Jag har hållit på av och till några veckor, men idag är dom invigda, mina lokaldesignade och -producerade högtalarställ. Jag kallar modellen "Norrliden möter Walden", och viss stolthet känner jag onekligen över hela projektet, tycker de blev enkelfina..
Jag var förbi en affär och hörde mig för om ställ (inte alls lika fina som mina) och de kostade typ tre - fyra tusen. Mina utgifter för dessa (exklusive diverse verktyg jag fick införskaffa) var 109 kr för en OSB-skiva (mer än hälften har jag dessutom kvar), sågning av densamma (för att kunna ta hem den med cykel) 125 kr, vinkeljärn och skruv 71,80 kr, överlappsskruv (varav jag bara använt ett fåtal) 149 kr. Gjutrören köpte jag för rätt länge sen men uppskattar priset för två till 80 kr. Totalt 534,80 kr, men då har jag ju fortfarande kvar en del material till andra projekt. Verktygskostnaden kanske i detta fall blev ytterligare ca 500 kr, men dessa är också såna man kan ha glädje av senare. Hör gärna av er om ni vill tillverka egna, designen är Open Source och inrymmer viss förbättring. Främst tänker jag då på att skruvarnas längd är större än plattans bredd, gör inte så mycket i detta fallet men är en klar begränsning av användningsmöjligheterna. Röret är avkapat till rätt längd med hjälp av snöre och penna för att få ett hyfsat plant snitt. Plattan är sen justerad vid inskruvning med ett vattenpass för att bli någorlunda plant. Ingen millimeterprecision någonstans, men designen är tolerant för det. Lycka till där hemma!
Posted by Picasa

fredag, februari 04, 2011

Kajor på Varvsholmen..

Barometern hade i dagens gratisbilaga Mera Kalmar en liten blänkare om att stora flockar med kajor kunde ses ovanför Varvsholmen. Tänka sig, vilken nyhet! Visst är de imponerande när de massflyger om kvällarna, men vill man se de största flockarna med de svartaste, mest olycksbådande fåglarna som kraxar allra mest, då vet ni vart ni ska vända er. Jag säger inte mer..

torsdag, februari 03, 2011

Det växer..

..fram en arena väster om Norrliden! Tydligt synbar från Skogsrået, som ju är norra Kalmars framtida Grand Central Station, kom ihåg var ni läste det först.. (kan ta några årtionden bara att komma dit, men tålamod är en dygd..)

På tal om KFF så kan vi nu alltså se elitfotboll i närområdet (no hard feelings, NIF) och redan på lördag kl 13 är det klassiskt träningsderby mot Öster, se länk. Jag har tänkt inviga mitt säsongskort! Att vi inte kommer in på arenan ännu utan får nöja oss med konstgräsplanen ett stycke norrut, ja återigen, tålamod är en dygd vi behöver öva mer på..